sjelin

Söndagen den 5 April. Endast fem dagar kvar till min födelsedag. Att fylla 20år har jag alltid ansett som något stort, man betraktas som vuxen, köpa ut själv och man bör ha en plan på vad man vill göra med sitt liv. När man var tonåring kunde man vara allmänt förvirrad och bara glida runt men nu känns det som om man måste skaffa lite riktlinjer att gå efter. Jag menar inte att jag ska sitta och planera om jag ska gifta mig samt skaffa barn inom ett viss antal år, än mindre att jag måste ha mitt drömjobb innan jag passerat 30. Det jag pratar om är lite mer om vem jag vill vara som person, vilka mål samt drömmar jag har och hur jag har tänkt att nå dem.  Drömmar  samt veta vad jag vill har jag nog alltid haft ganska klart för mig. Jag vet också att man aldrig kan räkna med att få något gratis här i livet därför är ambitionen en egenskap som jag är glad att jag har med mig. Poängen är bara den att jag fortfarande känner mig som 17,18år. Jag ser mig inte alls som vuxen utan tror fortfarande att jag kommer vara en av dem männsikor på den här jorden som förmodligen aldrig kommer bli riktigt vuxen. Är allmänt klantig, skrattar som ja, jag vet faktikst inte vad och har en väldigt konstig humor som jag inte tror alla uppskattar :) Men jag vet inte, det kanske är bra att ha lite av den biten med sig i livet. Tyvärr har inte jag så mycket till val eftersom det är så jag är som person. Genom att ha en mer avslappnad attityd men ändå vara målinriktad så kanske också ens egna krav på att uppnå vissa saker minskar.

Jag vet nog inte egentligen vad jag babblar om och jag vet nog egentligen inte heller vad det innebär att bli vuxen men vad jag vet är att man lär sig av  sina misstag. Därför ska man nog inte oroa sig så mycket för att prova för tillslut hittar man nog den man vill vara.

" Att alltid vara lite barn är att verkligen vara vuxen"
                            
                                                             Jevgenij Aleksandrovitsj Jevtusjenko (1933-)